<3

Kan man verkligen säga att jag gör. Det var ett par dagar sedan jag uppdaterade nu.. Det är helt underbart här! Igår så åkte vi ut på en tur igen, den här gången åkte vi highway to hana, vilket är regnskog. Så vi åkte kl 8.30 på morgonen, stannade till i en  liten hippiestad o köpte lite mat, sen började vi färden på den krokiga vägen till Hana. Vi stannade ett par gånger på vägen dit o köpte bananbröd o lite annat o äta. Sen stannade vi till vid "black sand beach" ni kan nog höra på namnet att stranden består av svart sand.
Där gick vi till ett par grottor man kunde bada inne i. haha jag som har blivit så dålig på att bada sista åren, Isac tvingade tillsist mig att hoppa ner där från klipporna, men det tog en liten stund, rätt kallt var det också.
HAHA värsta roliga grejen hände där också, vi simmade in i en kolsvart grotta därinne, rätt många var vi, sen försökte danne få mig att simma längre in, jag såg ingenting och försökte greppa efter någonting att hålla i.. slutade med att jag fick tag i något mjukt varav en kille utropar "Heey thats my aaass". Jag kunde inte sluta skratta när jag kom ut ur mörkret :D vet fortfarande inte vem det var!

Sen åkte vi vidare till nationalparken i regnskogen. Där gick vi kanske en 2 timmars hike mellan vattenfall och plockade frukt o så, sen kom vi fram till det största vattenfallet.. det var såååå vackert!!

Det var helt enkelt en otrolig dag igår, går inte att beskriva på annat sätt :)
hoppas ni har det bra därhemma

Flyget hit har gått bra, och allt annat också...

Okej så igår var det väl första riktiga dagen här. Vi råkade gå upp kl 4 på morgonen... för att Danne inte hade ställt om kl sen vi var i san francisco... tyckte väl att det var lite mörkt...
Iallafall kll 8,30 så följde vi med dom på hostelet ut på tur till den näst största vulkanen i världen...
Tog en stund att åka dit med vanen, vi åkte upp och upp och upp, tillslut var vi ovanför molnen... vi åkte upp till 10 000 feet (översätt någon??)
Där uppe blåste dag som bara den och var faktiskt riktigt kallt... hade bara en tjocktröja med mig, och sen började vi hika... först var det nerför och det gick ju lätt, jag tog täten typ haha, riktigt coolt var det också, kändes som man var ute o gick på mars, fast man var i en vulkan. Vi stannade halvvägs o tog lunch, sen var det vägen ut och det var raksträcka ett tag.. SEN började vi gå uppåt... okej det var nog inte den jobbigaste hike i mitt liv... eller kanske? men lite jobbigt var det allt :) vi gick hööööööööögt upp igen, fast det var skitcoolt. Tillsluut var vi framme vi bilarna, och då kändes det fan skitbra! Fast nu så vaknade jag nyss med v'ldig träningsvärk, så idag blir nog en lugn dag på stranden haha.
Snackade rätt mycket med han som hade turen, han heter Isac och är verkligen jättetrevlig, iallafall så sa han att han ska fixa ett jobb åt mig här på hostelet, fast jag har snackat med han som äger stället också och han sa att jag nog kan börja jobba här om två veckor, och då får jag ju bo gratis ;)

Well lägger upp bilder så snart jag kan..Hoppas ni har det bra i kalla sverige... !
pusspuss

Dagen från helvetet är vad det är idag. plus att jag är sjuk, allt går emot mig, allt! Jag är förföljd av otur idag! helvetes skitdagblääääääääää

Det är otroligt hur många falska människor det finns. Och hur man kan inse att en person inte är den man trodde den var, hur en person kan sjunka så otroligt i ens ögon på ett par dagar.
Sån tur är så finns det faktiskt ett par otroligt fina människor också, denna dag dedikerar jag åt Therese, Tove, Erik och Peter, tack för att ni finns!

I vilket fall så åker jag till Hawaii om ett par dagar, och det ska bli hur underbart som helst, vem vet jag kanske aldrig kommer hem därifrån ;) Så håll er uppdaterade på min blogg om ni är intresserade av att veta mer om min journey där.

Senaste dagarna har jag mest varit på resande fot känns det som. Jobbade i fredags, fick sluta lite tidigare för att vi klarade av målet, sen var det halloweenfest på jobbet. rätt fett, en hel del trevliga människor och så liksom. 10 spänn ölen så det var helt okej liksom :D Sen sov jag hos Emma... och så gick vi upp typ 8 på morgonen!! för att hon skulle till kumla o dumpa av mig i örebro så att jag kunde åka till stockholm.
Sen tog jag bussen till stockholm, åkte hem till Tove och satt här o slappade ett tag o bara fixade o så. Sen åkte vi på SKA klubb, det var nice fram tills en halvtimme innan stängning hahahaha. ja resten får ni lista ut själva :) Sen tog vi taxi hem för att fira att tove är rik...
Ska hem till värmland imorgon eftersom jag får skjuts dåå...

Jag är så sjukt glad just nu... :D Och det beror på en viss person ;)

Livet är hektiskt just nu.
Har ju börjat jobba i karlstad, och det går bra =) trivs görbra på jobbet! eller dretbra tillomed ;)
Blir väl en del festande med arbetskompisarna också.
Men dagarna går snabbt... upp på morgonen, hinna fixa ytterst lite hemma, göra sig iordning, ta bussen till karlstad, jobba i ett par timmar, gå till harrys en sväng, ta bussen hem från karlstad, kolla på scrubs o sen sova. och så börjar det om igen.

Fick papper från CSN idag också om att dom beviljar mitt studielån (igen) så nu är det bara att skicka in papprena till kilroy!

Jag blir såååååååååå trött på en viss person alltså, varför ska du vara så knepig för? jag struntar i det här nu... :(

Men allt är relativt bra här iallafall!  har inget internet hemma så kan aldrig uppdatera nåt ju.
puss

Dags att redogöra sista dagarna i Barcelona kanske... ja dom bestod av att ligga på stranden och sola (jääkligt nice)... umgås med Honney, haha fan vad kul vi hade. Hänga på Travelbar och Ryans... ja.. ungefär det. Dela ut flyers på burgerking också, kul i ca 15 minuter, sen börjar det bli trist, och detta gjorde Honney i 9 timmar i sträck!!
Sista kvällen var jag på Ryans och träffade lite gamla arbetskompisar samt lite nytt folk från Transcom, sjukt kul var den kvällen, sov ingenting alls för att jag skulle upp 6, så jag bara hämtade mina väskor och stack till flygplatsen... ;D

Så på onsdag är det dags för den stora flytten till the middle of nowhere ;) Nej det blir nog bra ska ni se, kanske passar jättebra ute på landet, vem vet? Men det är en trevlig stad, med trevliga människor iallafall.
De senaste dagarna har jag försökt packa ihop mina prylz, jag har sjukt mycket kläder, och ändå har jag slängt mängder!

Varför är det allid så svårt att slänga kläder? Man tittar på den där tröjan som man verkligen använda dagligen förut och vet att man aldrig kommer sätta på sig den igen för att senaste gången man hade på sig den var när man var 15... Ändå så vill den inte hamna i slängpåsen.
Jag har kommit på ett smart knep när jag har svårt att slänga något... jag brukar dammsuga upp dom grejerna jag inte vill ha kvar, för då är det så svårt att ångra sig... funkar dock inte med kläder... skulle nog bli rätt mycket stopp i dammsugaren då ;)

jag är rädd också... läskigt av flera anledningar. Den ena är att min kära mor har bestämt sig för att flytta ner mig + min hund till Filipstad en vecka tidigare än hon kommer ner... Så det kommer vara jag + löptiks Embla + en madrass som bor i huset helt ensamma! 1 vecka!! Jag är mörkrädd! Ingen TV! Inget internet! ZOMFG!
Sen finns det andra anledningar till att jag är rädd... men det är bara för att jag är en känslomässig fegis! ;)

Och jag VET FÖRLÅT men jag har ingen kamera :(

Ja, da sitter man har pa hostelet o vantar pa att kon till duschen ska minska... hade vart trevligt att hinna ta en dusch innan man checkar ut.
Haha seriost jag och Erik maste ha lyckats hitta det mest sjabbiga hostelet som finns :D Har overallt, kryp som kryper pa golvet, slitna sangar, av frukosten far man typ sockerkick haha. MEN det ar iallafall billigt och ligger bra till. Det har vart tredje natten har.
Idag akte Erik hem :( Men vi har haft kul som fan iallafall. En del festande, mycket solande, god sushibuffe!

Saaa... nu ar man ensam kvar. Far se vad man ska gora idag da, ska nog ner till stranden och hanga dar hela dagen typ... vore nice =)
Sen far jag se vad som hander.

Lets get wiiild :D

Det känns som jag är på rätt spår igen. Och det känns bra.. om bara för en millisekund så är det bra. Nu är jag påväg i rätt riktning. Även om det är svårt.
Det kanske är där jag ska vara? Man måste våga att leva sina drömmar ibland? Eller? Man lever bara en gång.

Vilket var det svåraste farväl du tagit?
Jag minns tågstationen, känslan av att veta att vi aldrig aldrig mer kommer att ses mer. Förlåt men det var omöjligt.
Semiotic love - blaqk audio

Idag har jag varit på Kilroy, fixat lite papper och så har jag fixat håret, det är snyyyggt! Lägger upp bilder sen när jag tagit några!
Lyckades skaffa en mobil för 70 spänn också idag... inte mitt fel att SL hittegods trodde att det var min, vaddå det är väl bara att tacka och ta emot eller? Annars skulle ju bara dom sälja den och tjäna pengar på det, jäkla SL.

Vad är rädsla egentligen? Hur får man sig själv att fungera normalt? Är alla rädda? Är det bara jag som är rädd för att bli kvar, falla in i samma rutiner, falla in i ett normalt liv med normala vardagssysslor, att bli fast här i denna kalla nord.
Rädsla för att binda sig, så att man aldrig mer kan fly precis när man vill.
Rädsla för att bli sårad.
Jag är en fegis.

Men jag tror att jag behöver det här.
Jag tror att det är påväg mot något bra. Äntligen.
Men vad vet jag, jag har trott det så många gånger förr och se hur det gick då.

Ibland måste man våga släppa taget om det som är gammalt... hur svårt och jobbigt det än är... och låta minnen vara just minnen...

Drömde precis en väldigt obehaglig dröm.. Med så mycket detaljer.

Jag somnade precis när vi kom in från att varit ute med hundarna... sen så drömde jag att jag låg o kramades med någon, men att nån mormor(inte min) kom in i rummet hela tiden. Sen så drömde jag att jag vaknade ur den här drömmen och att jag var i kungsängen... ja gick och letade efter min bror som sa att mamma hade gått till jobbet... efter ett tag börjar jag inse att det är märkligt att jag är i kungsängen när jag somnade när jag var i farsta! och hur hade jag hamnat i kungsängen? Så jag ringer min mamma, och hon sa "men vad gör du i kungsängen, borde du inte vara i farsta?" Och jag sa då "ehh jo ehh och blev jätteförrvirrad"... det är nu jag börjar bli rädd och inse att någon inte stämmer... hur fan kunde jag vakna upp i kungsängen när jag somnade i farsta? Jag börjar överväga schitzofreni och grejer att jag måste gå o kolla upp mig... Iallafall så går jag till tunnelbanan och börjar åka mot farsta... tunnelbanan är väldigt konstig och påväg ner i tunnelbanan ser jag en man med massa piercings och han har hela ryggen full typ... Tunnelbanan går genom massa cafeér... och jag börjar inse att jag FORTFARANDE måste vara i en dröm... så jag säger högt till mig själv "Vakna upp Emily, VAKNA UPP" och försöker spärra upp ögonen... till slut efter en liten stund så lyckas jag vakna upp, och vaknar i farsta...

Det här är nog en av de obehagligaste drömmar jag faktiskt drömt... känslan av att vara fången i en dröm och att inte kunna vakna var läskig..

Ok, så igår så skulle jag på kickoff med jobbet... så vi fick skjuts av Hassan till berns, Sen så åt vi middag och hade ett föredrag om Qall telecom. En komiker var där också! haha, jag ska börja gå o se på ståuppkomiker varje gång jag åker till stockholm sen i fortsättningen, det är ju klockrent!
Sen så hsde vi gratis dricka i princip hela kvällen, och jag och Maria hade grymt roligt och spanade in alltifrån bartendrar till diskplockare haha.
Iallafall så började vi fundera på vad et var som var på G där på kvällen, eftersom det verkade vara en spelning, massor av rockabilly människor stod där nedanför... så vi smet oss ner till den våningen och började prata lite med vakten som stod där, han visste inte heller vilket band det var, men vid det laget började jag nog misstänka att det faktiskt var Stray Cats som spelade. Såå jag lyckades flirta in mig med vakten så att jag fick komma in graits på spelningen! daamn! Det var fan grymt bra! Sen snackade jag med en Norrländsk kille som sa att han hade betalt 570 spänn för att få på spelningen! hah! och jag gratis!!

Så kvällen vart rätt lyckad, gratis mat, gratis spelning och gratis dricka och ståuppkomiker! GREAT

Ja... här vaknar man en fredagmorgon, och OKEJ jag är faktiskt lite förkyld, det har jag varit hela veckan. Men så är det såhär, att motivationen står på 0,0000 på att sälja något idag, iochmed att jag slutade klockan 9 igårkväll. Jag orkar helt seriöst inte prata om något optimal idag. För andra personer lönar det sig att gå till jobbet även om motivationen inte är på topp, för dom tjänar ändå pengar på det. MEN går jag till jobbet när motivationen står på 0,00 så tjänar jag exakt den siffran på en hel dag. FÖR ATT jag fick reda på i veckan att jag INTE har någon grundlön, utan bara en garantilön på 4000 kr!!!!!!!!!!!
så ja... 4000 kr för en hel månads slit, YEAH jag kommer att bli rik.
Dom hade ju lagt upp det snyggt också så att det skulle låta som att det var en grundlön... självklart.. dom är ju säljare!
Nu är det 3 veckor kvar bara, sen blir det belgien och spanien förhoppningsvis =) Kanske tar Belgien först för att Mathieu skulle till frankrike sen.

Jag är faschinerad av mig själv, jag har tagit tag i mitt liv, och blivit aktiv. Förra veckan så tränade jag kickboxning, åkte longboard i stan med brorsan (haha så jävla bäst vi höll på att bli tagen av vakterna i gallerian) och så red jag två dagar i sträck.
Den här veckan har jag tränat kickboxning, och nu tänka jag gå o simma och i helgen ska jag och Tove <3 rida igen på en låångtur :D
Nästa vecka ska jag på kickoff med jobbet, på Berns, vad ska jag ha på mig?!

Nä nu ska jag ringa upp min chef och hosta lite och låta kyfyld!
PUSS

Sista tiden har jag känt att jag har mycket underliggande vrede i mig. Jag tror att det beror på många anledningar. Men framförallt att bli sviken av folk som man trodde var ens vänner. Och inte bara vänner utan även familjemedlemmar.
För visst är det så att om man blir rånad på tunnelbanan för att man somnat, då får man skylla sig själv? JA för har man somnat till då tillhör ju ens ägodelar alla andra, i regel alltså? Blri så förbannad, hur man man inte ha någon empati känsla? Hur kan han inte ha empatikänsla för sitt eget JÄVLA kött och blod? Hur kan man strunta i sin tidigare familj såpass mycket, visst pengar, men pengar är inte ALLT! Man kan inte köpa sig ur alla situationer! Hur kan man försöka radera ut sina tidigare minnen med sin familj?! För att man har skaffat en ny familj!? Det är för mig helt obegripligt, visst vi kanske inte är den perfekta familjen, en son med asbergers, en dotter som inte vet vad hon vill, och en exfru med problem, MEN vi har fortfarande varit din familj! Vi ÄR FORTFARANDE dina barn! Du har inga nya barn, de barnen som du gärna vill ha som dina är faktiskt inte DINA barn, utan VI är. Vi kanske inte är perfekta, men det är fan inte du heller.
Men visst fortsätt leva ditt nya underbara liv med dina underbara nya barn och radera ut alla minnen från oss, du kan ju lika gärna slänga alla fotoalbum också. Så kan du ju ångra dig om 10 år när vi inte har någon kontakt alls längre. Då när du förlorat den familj som faktiskt är ditt kött och blod.

Tacka vet jag riktiga vänner <3 Och ni alla falska jävlar get the fuck out of my life.

Såå igår kom jag hem igen, vartdå ifrån tänker ni nog då? Filipstad såklart haha, råkade hamna där igen. Eller mamma skulle ner o skriva kontrakt i Fredags, så i torsdags efter två timmars arbete, slutade jag tidigt på jobbet eftersom det bara var jag där, och sedan tog vi bilen bort till Filipstad, efter några smärre missöden med regnoväder, en mamma som har panik av att köra i regn så var vi framme kl 12! Jag hade dragit i mig 3 koppar kaffe så jag var koffeinkickad som fan, kunde inte stå still. Sov MAX två timmar den natten. Visste inte om ja skulle jobba på fredag, men Erik tyckte jag skulle stanna om jag inte skulle jobba så att vi kunde åka till karlsoga på festival.
Skrev kontrakt med morsi, sen käkade vi kina buffé för att fira, och sen lyckades jag fixa så att jag inte jobbade.
SOV hela fredagen i princip.
Så i lördags åkte vi på festival, vi hade HUR lång tid som helst innan vi skulle åka, men plötsligt så fick vi jättebråttom ändå, hur kommer det sig att det alltid blir så? 3 TIMMAR tog det att åka buss till Karlskoga! 3 TIMMAR! Bara för att vi var tvugna att åka via karlstad.

Men det var skoj med festival iallafall, satt ioförsig mest i en lägenhet och festade väldigt länge innan vi gick ner till festivalen, men hann med att se turbonegro kl 2 på natten, grymt var det! jag som knappt gillar dom ens! men vi röjde så jäkla hårt och jag skulle sitta på Eriks axlar hahaha.

Ett o annat löste sig den här helgen också, nu känns allting mycket bättre och en av alla jobbiga klumpar i min mage är borta iallafall så det känns verkligen skönt, nu är det bara pengaångesten(läs totalt broke) och jobbet som klumpar sig i magen o ger mig magkatarr hahaha.
Men TVÅ månader tills jag flyttar, rätt länge :/ Men åker ner igen om en månad o hälsar på o sen blir det nog Barcelona i september!